måndag 13 november 2017

Sedan du försvann

Författare: Morgan Matson
Genre: Drama, tonår
Sidor: 346

Förlag: Modernista
Utläst: 9 november 2017

Handling
Det var Sloane som lyckades dra Emily ur hennes blyga skal och få livet att kännas spännande. Men precis innan det som skulle bli den mest episka sommaren någonsin… försvinner Sloane! 

Allt hon lämnar kvar är en Att göra-lista med tretton Sloane-aktiga uppdrag som Emily normalt aldrig skulle fått för sig att göra. Men tänk om uppdragen kan hjälpa henne att återfinna sin bästa vän? 

Palla ett äpple mitt i natten? OK, det är ju rätt enkelt. 

Dansa till gryningen? Visst. Varför inte? 

Kyss en främling? Hmmm… 

Emily har nu den här (oväntade) sommaren på sig – med den totalt oväntade hjälpen från Frank Porter – att bocka av sakerna på Sloanes lista. Vem vet vad hon kommer att upptäcka…? 

Bada naken? Vänta lite… vadå?

Tankar om boken
I början var boken en aning seg. Först fastnade jag inte för huvudkaraktären, Emily, men när jag väl gjorde det, då älskade jag henne, och såklart även boken. 

Jag var på biblioteket för snart en månad sedan och såg denna boken. Valet var självklart, den skulle med mig hem. Jag har funderat på att läsa den under en längre tid, så ja. Det var dags nu, och jag är jätteglad att jag äntligen tog mig tiden. 

Handlingen är jättebra, unik, intressant. Jag har i alla fall inte läst något liknande tidigare, och jag är verkligen glad att jag fick göra det nu. Men som sagt, intressant handling, ovanlig. Den har en bra struktur, det börjar bra, en introduktion osv och sen så får man följa Emily i hennes utveckling, från början till slut, samtidigt som man får ta del av tillbaka blickar med minnen som hon har tillsammans med Sloane. Jag tycker det är ett bra sätt att berätta saker för läsaren om Sloane eftersom när boken börjar är hon redan borta, och det vore konstigt om typ det mesta som boken handlar om vore helt okänt. Så, jag tycker författaren gjorde boken på ett bra sätt. Slutet är också jättebra och knyter ihop säcken på ett bra sätt. Dock väldigt sorgligt. Jag blev lite ledsen. Det kändes i hjärtat på mig som lider av separationsångest. 

Det bästa med boken var personutvecklingen. Emily var från början en blyg tjej som verkligen inte hade höga tankar om sig själv alls. Hon kände att allt var upp till Sloane typ, för hon själv vågade inte eller trodde inte hon kunde. Sen, när Sloane försvann hade Emily helt plötsligt inte längre möjligheten att luta sig mot Sloane, vilket för henne som person var jättebra. Hon fick utsätta sig för saker som hon inte vågat innan och så vidare. Det var helt underbart, magiskt, att se hur hon utvecklades som person och växte i sig själv. Man blev liksom glad när man läste det. Wow. Det är så imponerade att se hur hon verkligen blir någon, hon blir Emily, och det bara skiner om henne. Äntligen är hon huvudrollen i hennes liv, och hon behöver ingen annan som sköter allt åt henne medan hon står i bakgrunden. Det är så imponerade att se och så sjukt bra gjort utav författaren. Det är sådana här saker som gör en glad när man läser en bok. Författaren har verkligen tänkt igenom allt med listan och så vidare för att det ska passa personutvecklingen och för att den verkligen ska få Emily att växa. Grymt bra! 

När boken var slut blev jag ledsen. Nu finns det ju liksom inget mer. Det är ingen serie. Men, jag tycker boken var lagom lång och allt som behövdes fanns med i den. Det var inga onödiga partier eller liknande. Allt bara funkade och utgjorde en strålande helhet. Det behövs egentligen inget mer, men ändå så vill man ha det, för boken var ju så fruktansvärt bra! 

Om du inte redan har läst boken, så finns den både på engelska och svenska. Rekommenderar starkt! Den var magisk. 

Betyg: 5/5

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar