onsdag 6 april 2016

Släppa taget

Författare: Katarina von Bredow
Genre: Romantik, drama
Sidor: 218
Serie:
Förlag: Rabén & Sjögren (tack så mycket för boken!)
Övrigt:

Handling: Elsa och Stella är tvillingar. De står varandra nära och gör nästan allting tillsammans, men de är ändå väldigt olika. Stella är social, utåtriktad och ibland tanklös medan Elsa är försiktig och omtänksam och inte alls har lika lätt att ta för sig av livet som sin syster. De blir ständigt hopblandade vilket irriterar dem. Bara för att de ser likadana ut är de inte samma på insidan! Trots att de är lojala mot varandra pågår det en ständig och outtalad tävling. Om betyg och prestationer men även om kärlek och vänskap.

Nu är det sista terminen i nian. Elsa har länge varit hemligt förälskad i Elliot, något som hon inte gjort någon sak av. För henne har det räckt att få vara i hans närhet. När de får en ny dramalärare i klassen ställs saker på ända. Läraren är ung och ambitiös och vill skapa konst. Tränga djupt in i själen. Stella är eld och lågor. Äntligen ska hon få utlopp för sin längtan efter att stå på scen! Elsa är inte alls lika övertygad. Ingen ska få blottlägga hennes inre. Särskilt inte när Elliot är i närheten. Systerskapet, vänskapen och kärleken sätts på hårda prov.

Omdöme: När jag fick hem denna boken så hade jag verkligen inte alls höga förväntningar på den. Den kändes rent av tråkig. Jag kände inte riktigt för att läsa den. Men, nu, trots det, har jag gjort det, och jag kan meddela att det tog mig endast några timmar, sedan var den slut. Denna boken var bra! Jag gillade alltid Katarina von Bredows böcker när jag var yngre, och jag kan säga att denna är nog en av de bästa hon skrivit som jag läst tror jag. 
Visst, det är en ganska typisk tonårsbok, men det är nog ändå det jag gillar med den på något sätt. Det handlar om tonåren, att hitta sig själv och allt, vilket man som tonåring själv känner igen sig i också, och då blir det automatiskt roligare att läsa och man känner sig mer "med" i handlingen. 

Jag tycker Katarina har gjort ett mycket bra jobb med karaktärerna, det är nog ändå det bästa. De har tydliga personligheter med tankar och känslor. Det finns liksom ett djup, och det känns som det nästan är riktiga personer, inte karaktärer i en bok. Man känner dem, man är med dem, man lever med dem. De är levande. Mycket bra gjort. 

Resten av boken, handlingen är också bra. Jag gillar grejen med att Elsa, som är huvudpersonen, ska hitta sig själv på något sätt. Jag tycker om när hon bestämmer sig och gör lite dramatiska saker. Hon påminner om mig på något sätt. Nu när jag tänker efter, så påminner hon väldigt mycket om mig när jag var yngre, och jag tycker om det. Jag gillar hur Elsa är uppbyggd. Hela hennes karaktär har verkligen fångat mitt intresse och jag tycker om henne starkt. Kanske mest för att jag känner igen mig i henne, men ändå.
Katarina von Bredow har verkligen visat upp hur samhället ser ut bland ungdomar. Hur olika vi är, och att vi ändå är bra på vårt eget sätt. Att man inte ska vara rädd för att visa vem man är och att det liksom är viktigt att våga visa det. De ungdomarna som det handlar om i denna boken är ju egentligen inte lika alls. Inte ens Stella och Elsa som är enäggstvillingar. Och jag tror det är viktigt att har förståelse för det. Alla är vi olika och har inte samma förutsättningar eller bakgrund. Tänkvärt! 

Kort och gott, riktigt bra bok med ett bra budskap om man gräver så djupt som jag gjorde. 
Om du inte gillar typiska tonårsböcker kanske denna boken inte är något för dig. Men annars, kör på! Den är verkligen läsvärd! Riktigt bra!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar