fredag 12 januari 2018

Nya böcker #22

Det var längesedan jag fick böcker på julafton då jag alltid får böcker på annat sätt under årens gång, antingen genom recensionsexemplar eller genom att köpa dem själv. Men förra året, alltså för någon vecka sedan, på julafton, fick jag faktiskt tre böcker i julklapp som jag blev jätteglad för. Det var precis vad jag ville ha så de passade perfekt.




Vem bryr sig - Therése Lingren
Jag har följt Therése i princip sedan starten på hennes Youtube kanal och äger hennes första bok. Älskar hennes sätt att skriva och berätta saker, så jag blev så glad när jag fick hennes andra bok. Ser jättemycket fram emot att läsa den, eftersom den ska handla lite om djur och djurrätt, samt veganism osv. Även om jag själv inte är vegan eller vegetarian så tycker jag det är bra att vara informerad och göra det man själv kan och klarar av. Jag undviker att äta kött flera gånger i veckan och det känns som ett bra och stort steg för mig. Sen kan man såklart bli bättre (då jag skulle vilja bli det på grund av djuren, älskar djur). Det tror jag man kanske kan bli peppad till via denna boken. Ser jättemycket fram emot att läsa den! Dessutom är den så fin att titta på! Tänk att själv få skriva en bok, drömmigt! Dock vet jag inte riktigt vad den skulle handla om... menmen.



Det svåra valet & Ödets timma - Erin Hunter 
Om ni har besökt denna bloggen innan, och har följt mig ett tag vet ni säkerligen att jag ÄLSKAR serien Warriors. Jag i princip dyrkar författaren efter hennes storslagna och fantastiska böcker. Även fast det är barnböcker så tycker jag att dem är skitbra, samt att min pojkvän som är äldre än mig (och absolut inte är någon som läser böcker) också tycker om dem. Dem är bara grymma helt enkelt och jag blev så himla glad när jag fick dessa böcker för det betyder att jag äntligen kan avsluta denna serien och få veta vad som händer med alla katter. Som jag längtat. Så himla fina att ha i bokhyllan också, då deras ryggar är designade så att de passar ihop och blir en bild när de står tillsammans. Ja tack säger jag!

Fick ni några böcker i julklapp? Eller har ni läst någon av de jag fick och vad tyckte ni om dem? Kommentera!

måndag 8 januari 2018

2018


Tidigare år har jag satt upp läs-mål för mig som jag inte klarat. Detta året sänker jag ribban för att inte känna samma stress och press över det, samt för att klara av det. 

I år vill jag:

- Läsa 15 böcker. 
Jag vet att för många känns det som ingenting, och kanske som något som man hinner med på 1-2 månader. Men jag har verkligen inte den tiden. Jag bor inte längre hemma hos mina föräldrar och måste därför ta hand om mycket mer när det gäller mitt boende, som städning, att diska osv, vilket tar mer tid än man tror (speciellt när man har katt....). Dessutom har jag skolan, och det är sista terminen innan jag tar studenten, vilket betyder 100% fokus på det. 

Äsch, detta är mitt mål i alla fall. Hoppas ni tycker det är lika exciting som mig. Detta betyder en del recensioner och annat kul! 

- Läsa minst 1 bok på engelska.
För några år sedan läste jag en del böcker på engelska och jag upplevde att det faktiskt förbättrade min engelska, och det har försvunnit nu då jag inte läser sådana böcker vilket jag absolut tycker är synd. Så i år ska jag åtminstone ta mig an en bok på engelska, men förhoppningsvis fler. 

- Avsluta dessa serier: Warriors (första profetian), Glastronen
I serien Warriors har jag bara 2 delar kvar, vilka jag äger då jag fick dem i julklapp av min fina pojkvän. Älskar ju den serien så det kommer nog göra ganska ont i hjärtat när den tar slut, men det ska bli kul att få återkomma till den världen och få veta hur det går för alla katter. 

Glastronen däremot vet jag inte om jag kommer kunna avsluta då jag inte vet om alla böcker i serien kommer finnas på svenska inom det kommande året, men förhoppningsvis blir det så. Jag är så taggad på resterande delar! Denna serien är magisk, och om du inte har läst den, så rekommenderar jag verkligen att du gör det. Den är SÅ himla bra.

Detta är mina mål för 2018. De är inte de sjukaste någonsin, det är inte världens största grej, men jag tror inte jag har tid för mer. Förhoppningsvis klarar jag av att fixa alla. Tänkte att jag kommer göra ett uppdaterings-inlägg på hur det går med mina mål när halva året har gått, det låter väl bra?

I alla fall, välkommen till 2018 med mig på Bokriket. Om du vill följa mitt liv utanför allt med böckerna driver jag en till blogg där jag skriver nästan dagligen om mitt liv. LÄNK till den HÄR. Annars hoppas jag vi ses snart igen. Har ni några boktips till mig eller bara någon bok som ni vill att jag ska läsa och recensera, så kan ni antingen skriva en kommentar eller mejla mig på: bokriket@live.se. 

God fortsättning på er. Hoppas ni är lika taggade på detta året som jag är. 

Kram.

tisdag 28 november 2017

Monster

Författare: Joakim Lundell 
Genre: Självbiografi
Sidor: 222
Förlag: Forum
Utläst: 23 november 2017

Handling
Hans Youtubekanaler har sammanlagt över en miljon prenumeranter. På Instagram följs han av mer än 800 000 personer. Hans musik slår lyssningsrekord på Spotify. Joakim Lundell, tidigare känd som Jockiboi, är idag tveklöst en av Sveriges största influencers. Men vägen dit är full av smärtsamma minnen.

Under sin uppväxt placeras Joakim i fosterhem och ungdomshem och bollas mellan olika myndigheter. Han lever en tid som hemlös och hamnar i drogmissbruk och kriminalitet. Ensamheten driver honom till flera självmordsförsök. Vändningen kommer när han träffar sin fru Jonna. Med henne finner Joakim den trygghet och självkänsla han tidigare saknat. 

Monster är en drabbande och hoppfull berättelse om en man som slår sig fri från en till synes nattsvart tillvaro, och blir en röst och en vän för hundratusentals människor.

Tankar om boken
Vilken berättelse. Vilken överlevare han är. Att komma från ett sådant mörker och bygga upp allt han har, det har inte varit en dans på rosor, snarare långt ifrån. 

Det är svårare att bedöma denna bok då det är en självbiografi, i denna kan man inte ändra saker, för det som hänt har hänt. Livet och historien är vad det är, man kan inte gå tillbaka och ändra. Men det jag kan säga är att jag tycker det var en oerhört intressant bok om man kan säga så. Jag har följt Joakim så länge jag kan minnas, sedan tiden med hans blogg och senare "Jockiboi och hans vänners show" och det var så himla bra och intressant att få lära känna honom mer på djupet, bakom allt med bloggen och Youtube. Det är verkligen en otrolig resa han har gjort, och jag är så himla imponerad av honom. Vilket driv och vilken kämparglöd denna människan har, det är helt otroligt. Jag tror det är få som skulle gå igenom det han har gjort och överleva. Men han gjorde det. 

Själva boken är bra uppbyggd och det är lätt att hänga med genom hans uppväxt och senare i livet. Jag tycker boken är skriven på ett sådant sätt att man verkligen känner de känslor som han kände, samt att man genom detta kan bygga upp en större förståelse för honom. Man får uppleva hans liv en gång till, genom hans ögon. Och jag tycker det är otroligt bra gjort. Egentligen är det ju inte han som skrivit boken, utan två andra författare som skrivit när han har berättat historien för dem. Men jag tycker inte att det gör någonting. Det är inget som märks av utan allt är jättebra ändå. Det känns som det skulle ha kunna varit han som skrev den, för den är så pass personlig och nära. 

Det är verkligen en djup bok med ett väldigt viktigt budskap. Budskapet tycker jag handlar om att aldrig ge upp, hur svårt det än är och hur många motgångar det än kommer. Han har visat svenska folket att det går att hitta ljus även i de djupaste mörker, och det är viktigt. Det är så himla viktigt. Och hur ensam du än känner dig, så har du alltid dig själv, och det är det viktigaste du har. Ge aldrig upp om dig själv. 

Jag hoppas att svenska folket en gång för alla släpper taget om "Jockiboi" och accepterar faktumet att den personen finns inte längre, utan nu är det Joakim Lundell. Jockiboi var den tiden och det var då. Den personen mådde inte bra och hade det jättesvårt, och då tror jag vem som helst hade kunnat bli samma person som Jockiboi var. Joakim idag är en helt annan person och det märks. Han gör det han är bra på och som han tycker är kul. Varför måste så många leva i det förflutna och döma honom för saker som han gjort för flera år sedan? Ingen är perfekt, kom ihåg det. Inte du, inte jag, inte någon. 

Tack till Joakim som delade med sig av sitt liv. Jag förstår dig och framförallt respekterar dig djupt. Vilken resa du har gjort. Det är inget annat än otroligt, och jag är så glad att du lyckades tillslut. Jag tror och hoppas att du med denna bok kan hjälpa andra som har problematik på olika sätt i livet. Slutligen så önskar jag dig stort lycka till med allt. 

Betyg: 5/5

tisdag 21 november 2017

Saker ingen ser

Författare: Anna Ahlund
Genre: Tonår, drama
Sidor: 412
Förlag: Rabén & Sjögren
Utläst: 20 november 2017

Handling
- Jag kysser alltid främlingar på nyår, säger hon och rättar till sin mössa. 
- Jag med, säger han, fast det inte är sant. Hon harklar sig. 
- Vet du att nyårskyssen säger hur resten av året kommer att bli? 

Det händer mycket i korridorerna på Sibylla allmänestetiska läroverk. Där finns Fride som är så kär i Miriam att hen inte kan tänka på annat. Yodit som målar och försöker ta plats i gänget. Johannes som läser Karin Boye och försöker få plats i livet. Aron, vars tvillingsyster Linn fick all talang. Och Linn, som undrar vad hon ska göra med den. Och så är det Sebastian, han som ska kyssa en ny person varje månad. Ett nyårslöfte som trasslar till saker för fler än honom själv.

Tankar om boken
Förlåt mitt ordval men JÄVLAR vilken bra bok!

Förra året läste jag boken Du, bara som är skriven av samma författare, vilken jag tyckte om väldigt mycket. Så, jag tänkte "varför inte?". Och jag ångrar inte en enda sekund av tiden jag lade ned på att läsa denna bok. För den var fantastisk!

Handlingen är jättebra uppbyggd, och det tillsammans med mycket tankar och känslor från de olika huvudpersonerna gör den trovärdig och realistisk. Den är liksom lätt att relatera till. Det finns personer som de i boken. Ett helt vanligt kompisgäng, precis som ditt och mitt. Det är detta som gör det så bra. De är så vanliga, de visar upp vanliga problem, ångest, känslor och allt sådant som vem som helst kan uppleva varje dag. Det är så imponerade hur författaren verkligen har fångat dessa personligheter. För karaktärerna, de är som verkliga personer. De lever.

Jag gillar hur huvudkaraktärerna skiljer sig ifrån varandra när det gäller intressen, hemmaförhållanden och inte minst kön. Författaren visar på mångfald och det gör mig glad. Fride är en av personerna i boken, Frides pronomen är hen. Jag tycker om hen jättemycket. Hen har en grym personlighet och utgör en stor del av kompisgänget. Jag är glad att hen fick vara med och att författaren visar att hon inte blundar för hur det ser ut i dagens samhälle, utan att hon visar på öppenhet när det gäller ALLA. Detta involverar alla och gör det lättare för fler att faktiskt relatera till denna bok. Det är kul. 

Innan Saker ingen ser har jag inte läst någon som denna bok. Handligen, karaktärerna och i princip allt i den är unikt. Jag tycker om den. Jag tycker om författaren. Jag tycker hon är jättebra på att skriva och på att fånga läsaren. För när jag väl började läsa kunde jag inte sluta. Jättegripande bok som jag verkligen rekommenderar till alla. Genomtänkt och bra skriven. Inte ett enda blad i den är onödigt och finns bara för att fylla ut. Allt är bra. Jättebra.

Tycker verkligen alla där ute ska läsa denna boken. Den är jättebra. Nytänkande. Gripande. Den är wow! Jag blev riktigt imponerad och ser fram emot när Anna ska skriva en till bok.

Har ni läst boken? Eller en annan bok av samma författare? Vad tyckte ni om den? Kommentera!

måndag 13 november 2017

Sedan du försvann

Författare: Morgan Matson
Genre: Drama, tonår
Sidor: 346

Förlag: Modernista
Utläst: 9 november 2017

Handling
Det var Sloane som lyckades dra Emily ur hennes blyga skal och få livet att kännas spännande. Men precis innan det som skulle bli den mest episka sommaren någonsin… försvinner Sloane! 

Allt hon lämnar kvar är en Att göra-lista med tretton Sloane-aktiga uppdrag som Emily normalt aldrig skulle fått för sig att göra. Men tänk om uppdragen kan hjälpa henne att återfinna sin bästa vän? 

Palla ett äpple mitt i natten? OK, det är ju rätt enkelt. 

Dansa till gryningen? Visst. Varför inte? 

Kyss en främling? Hmmm… 

Emily har nu den här (oväntade) sommaren på sig – med den totalt oväntade hjälpen från Frank Porter – att bocka av sakerna på Sloanes lista. Vem vet vad hon kommer att upptäcka…? 

Bada naken? Vänta lite… vadå?

Tankar om boken
I början var boken en aning seg. Först fastnade jag inte för huvudkaraktären, Emily, men när jag väl gjorde det, då älskade jag henne, och såklart även boken. 

Jag var på biblioteket för snart en månad sedan och såg denna boken. Valet var självklart, den skulle med mig hem. Jag har funderat på att läsa den under en längre tid, så ja. Det var dags nu, och jag är jätteglad att jag äntligen tog mig tiden. 

Handlingen är jättebra, unik, intressant. Jag har i alla fall inte läst något liknande tidigare, och jag är verkligen glad att jag fick göra det nu. Men som sagt, intressant handling, ovanlig. Den har en bra struktur, det börjar bra, en introduktion osv och sen så får man följa Emily i hennes utveckling, från början till slut, samtidigt som man får ta del av tillbaka blickar med minnen som hon har tillsammans med Sloane. Jag tycker det är ett bra sätt att berätta saker för läsaren om Sloane eftersom när boken börjar är hon redan borta, och det vore konstigt om typ det mesta som boken handlar om vore helt okänt. Så, jag tycker författaren gjorde boken på ett bra sätt. Slutet är också jättebra och knyter ihop säcken på ett bra sätt. Dock väldigt sorgligt. Jag blev lite ledsen. Det kändes i hjärtat på mig som lider av separationsångest. 

Det bästa med boken var personutvecklingen. Emily var från början en blyg tjej som verkligen inte hade höga tankar om sig själv alls. Hon kände att allt var upp till Sloane typ, för hon själv vågade inte eller trodde inte hon kunde. Sen, när Sloane försvann hade Emily helt plötsligt inte längre möjligheten att luta sig mot Sloane, vilket för henne som person var jättebra. Hon fick utsätta sig för saker som hon inte vågat innan och så vidare. Det var helt underbart, magiskt, att se hur hon utvecklades som person och växte i sig själv. Man blev liksom glad när man läste det. Wow. Det är så imponerade att se hur hon verkligen blir någon, hon blir Emily, och det bara skiner om henne. Äntligen är hon huvudrollen i hennes liv, och hon behöver ingen annan som sköter allt åt henne medan hon står i bakgrunden. Det är så imponerade att se och så sjukt bra gjort utav författaren. Det är sådana här saker som gör en glad när man läser en bok. Författaren har verkligen tänkt igenom allt med listan och så vidare för att det ska passa personutvecklingen och för att den verkligen ska få Emily att växa. Grymt bra! 

När boken var slut blev jag ledsen. Nu finns det ju liksom inget mer. Det är ingen serie. Men, jag tycker boken var lagom lång och allt som behövdes fanns med i den. Det var inga onödiga partier eller liknande. Allt bara funkade och utgjorde en strålande helhet. Det behövs egentligen inget mer, men ändå så vill man ha det, för boken var ju så fruktansvärt bra! 

Om du inte redan har läst boken, så finns den både på engelska och svenska. Rekommenderar starkt! Den var magisk. 

Betyg: 5/5

måndag 30 oktober 2017

(M)ornitologen

Författare: Johanna Thydell
Genre: Drama, tonår
Sidor: 222
Förlag: Alfabeta

Utläst: 27 oktober 2017

Handling
Moa har det utmärkt, tack så mycket. Hon bor med sin pappa, pappas fru Susanne och sin älskade lillebror Lucas. Sedan finns vapendragaren och bästa vännen Otto. Livet leker, himlen är blå. Moas mamma Hedvig försvann visserligen utan ett spår när Moa var två år gammal, men det är inte direkt något Moa går och grubblar över. 

En dag berättar hennes pappa att Hedvig har hört av sig. Moas försvunna morsa vill hux flux träffa Moa, men aldrig i livet att hon tänker skutta in i en famn som försvann för fjorton år sedan. Det vore visserligen bra med en förklaring. Men Hedvig ska inte få inbilla sig att Moa vill ha något med henne att göra. Ett möte ska det bli, inget mer.

Tankar om boken
När jag var yngre läste jag I taket lyser stjärnorna och älskade den. Jag läste till och med om den flera gånger och grät lite varje gång Jennas mamma dog. Då tyckte jag att Johanna Tydell var en fenomenal författare. Denna gången känner jag mig inte lika imponerad. 

Början av boken var jättebra och liksom allting, fram tills slutet. Alltså, det är så många frågor som uppkommer, som aldrig kommer få ett svar. Så många saker som liksom aldrig fick sitt slut. Vad hände emellan Moa och Otto? Vad hände hos Otto medan Moa var borta? Hur fortsatte livet för Moa efter hon träffat Hedwig? Alltså, det är så många saker som man vill veta om men aldrig kommer få. Det gör mig besviken. Jag hade velat ha mer. Men som sagt, det var bra fram tills det. Kanske en aning tråkigt emellanåt. Jag kände inte riktigt att jag längtade tills jag fick läsa mer om man säger så. 

Boken kändes helt ärligt lite fantasilös och inte så intressant. Jag vet inte riktigt vad man ville med boken. Visst den var lite rolig emellanåt samt att det fanns bra person och miljöbeskrivningar. Men... det är liksom inte allt som krävs. Inte enligt mig i alla fall. Jag hade velat ha en mer arbetad handling på det sättet att man inte påbörjar en massa saker som inte ens får ett slut och sedan liksom att man som författare knyter ihop säcken på ett bättre sätt. Detta kändes inte alls som ett bra slut, för detta är inte en serie, det är ensam bok och detta slutet passar inte en sådan bok. 

Det finns säkert folk som tycker om denna boken, och tycker att det var okej att det slutade som det gjorde och så vidare. Men den passade helt enkelt inte mig. 

Betyg: 2/5

fredag 27 oktober 2017

Stormen kommer

Författare: Erin Hunter
Genre: Fantasy
Sidor: 357
Förlag: Bokfabriken (tack så hemskt mycket för boken!!)
Utläst: 25 oktober 2017

Handling
I Åskklanens läger är ingenting sig likt. Som förstekrigare försöker Eldhjärta få klanen att återhämta sig efter Tigerklos förräderi, men förutsättningarna är inte de bästa. 

Skogens katter plågas av vattenbrist och sjukdom till följd av en outhärdlig värme. I svåra tider krävs lojalitet och pålitlig vänskap, men ibland slutar vänner vara lojala och ibland övergår vänskap i djupare kärlek.

Tankar om boken
Jag förstår absolut om det ser ut som att jag älskar varenda bok jag läser och recenserar på denna bloggen, och som att detta är ganska otroligt och orealistiskt, men alltså, jag vet inte vad jag ska säga annat än att jag älskade den! Alltså wow! Jag blir så himla glad över att kunna säga att Erin har gjort det igen. De tre första delarna i serien var jättebra och jag var rädd att det inte skulle hålla samma klass igenom hela serien, men alltså, hon förvånar mig om och om igen. Hennes fantasi-värld som hon byggt upp är inte annat än MAGISK! 

Jag rekommenderade denna serien till min pojkvän, som lyssnar på dem som ljudböcker under tiden som han jobbar. Även han tycker om den och jag citerar "jag fick gåshud när katterna blev krigare". Han är ändå ganska kräsen av sig, men även han fattade snabbt tycke för dem. 

Men tillbaka till boken. Även denna del i serien, spännande från början till slut. Det händer hela tiden något nytt vilket gör att man aldrig vill sluta läsa. Det finns liksom saker som avslutas och löser sig under handlingens gång, men även cliffhangers, som sista saken i boken. Det händer saker hela tiden och de slutar inte hända. Cliffhangern i slutet på denna boken var ganska episk och jag kan inte vänta tills jag får höra hur detta kommer fortsätta. Det var VÄLDIGT oväntat om man säger så. 

Handlingen var som vanligt väldigt bra uppbyggd och beskrivningarna av allting genom hela boken var väldigt bra och gjorde historien levande. Jag gillar att *SPOILER ALERT* Eldhjärta nu har blivit förstekrigare, och jag tycker att han sköter det jobbet riktigt bra. I början var jag lite tveksam, men det är otroligt skönt och kul att säga att nu vet jag att han kan klara av det. Han har verkligen växt i sig själv och hans självförtroende är mycket större, vilket är roligt. De andra katterna som innan varit lite emot att han har ett annat ursprung än dem har blivit mer tillmötesgående och visar mer respekt vilket också känns som en lättnad. Det hade annars blivit lite tråkigt och jobbigt om det hela tiden var motgångar från inom klanen för hans del.

Kortfattat så är den precis lika bra som alla de andra böckerna i serien och jag känner just nu att jag aldrig kommer tröttna på denna serien, och att jag redan nu skulle kunna tänka mig att läsa om de böcker som jag redan läst. Så bra är dem. 

Längtar otroligt mycket tills jag får lägga vantarna på resterande två delar i serien. Hoppas ni ser fram emot att höra mina tankar om de böckerna också!

Betyg: 5/5